Men hallå – vad hände???

Förra söndagen, för en dryg vecka sedan, sprang jag fjorton km. Visserligen inte hela tiden, eftersom jag sprang i terräng och en ganska svårsprungen sådan, plus att det ösregnade. Sedan fick jag lite känningar i högerfoten och har vilat ett par dagar. Foten började arta sig och i fredags gav jag mig ut på en liten pyttetur, bara för att känna på om foten var bättre eller inte.

Och jodå. Det är den. Visst kan jag känna av att jag belastar pelotten lite mycket (vanliga problem när man blir lite äldre, hahaha), men det var ändå helt ok. Fast orken var borta. Försvunnen. Puts väck. Okej, det var supervarmt när jag gav mig av, men jag hade en hel familj med kondorer hängande på mina axlar, som talade om för mig hur usel jag var. Det gick liksom inte. Kaputt.

I lördags tog jag mg en ny tur. Fortfarande rätt varmt, men jag tog det lugnt igen. Gick och sprang om vartannat. Testade en ny tur, som inkluderade en lång uppförsbacke, men som sedan vek av in i skogen och blev riktigt mysig. Men det var oerhört svårt att hitta flåset. På slutet sprang jag rätt länge i ett svep, men lite grann känns det som att jag börjar om igen. Jag gör ju inte det, men ack, så surt det känns ändå!


Sen har jag också gjort ett klassiskt Åsa-misstag i helgen. Jag har varit för aktiv. Pysslat i trädgården, målat odlingslådor, köpt nya pallkragar, målat dessa, monterat, rensat, klippt buskar, krattat upp skräp, sytt lite, pysslat fidget spinners med barnen, städat inne, hängt tvätt… När vilade jag? Fast jag vilar ofta genom att vara aktiv, men jag har svårt att sluta i tid. Att känna att NU ska jag sträcka på mig, gå in och dricka och äta lite och få en naturlig paus. Jag jobbar tills jag nästan spyr och sen kan man inte säga pip till mig utan att jag exploderar. Mysigt, va? Och så undrar man varför jag inte har ork???

Idag har jag tagit ett ordentligt tag i min krage och ätit rätt bra. Nu gäller det att fortsätta. Jag blir bara skinn och ben om det ska hålla på så här.

VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT???

Okej. Nu gäller det att tänka positivt. Så here goes:

  • Jag gick ändå ut och småsprang och tog det lugnt, eftersom jag haft ont i en fot. Bra där!
  • Jag har kört rätt mycket core och fokuserat på de inre magmusklerna.
  • Idag körde jag i gymmet och lyckades köra mina TRX-övningar för tredje måndagen på raken. Inte lika trött i benen idag. Tjo!
  • Vi lagade mat i helgen, köpte inte bara hämtmat, trots att vi var två trötta föräldrar. Plus i kanten på det!
  • Två veckor till semestern!

 

 

Views All Time
Views All Time
Views Today
Views Today

3 Comments

    • asa

      Haha! Fast värsta dagen sprang jag inte. Jag kan ju lugnt erkänna att orken var slut. Nån måtta får det ju vara!

  1. Känner SÅ igen mej. Särskilt vår- och sommartid, då det finns triljoner ”måste” och ”borde” hemma och i trädgården. Jag går på som ett jehu och i huvudet planerar jag hur jag ska få in träning o.c.k.s.å. Sen blir jag nästan besviken för att jag inte orkar träna… no shit Sherlock?!
    Okej, liiite bättre har jag blivit på att ransonera min energi och att med godaste samvetet vila när jag rensat ogräs i timmar och skurat golvet dessutom!
    Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *