Natur-ligt-vis

Jag sprang igår. Jag hade tagit sikte på en ganska snäll asfaltrunda, men hade också en reservplan. Om jag kände mig pigg i benen skulle jag ganska tidigt vika av, överleva en rätt lång backe och sedan ta av in i skogen, på, för mig, rätt nya stigar.

Jag gav mig av och plötsligt är jag nästan uppe vid skogen, utan att jag ens reflekterat över att jag svängt av. Både min kropp och min själ hade helt klart ett behov av att komma ut, bort och hade fattat beslutet utan att jag behövde tänka. Att löpningen blev jobbigare spelade ingen roll. Det var skogen som gällde.

Att springa och fotografera samtidigt är alltid svårt, men i skogen är det stört omöjligt.

Av och till har jag sprungit lite i terräng. Varje gång slås jag av hur underbart det är. Jobbigt, ojämnt, stenigt, rötter överallt, backar, stigar, kladdigt och halt. Och helt enkelt underbart. Nu i vår började jag lägga allt mer fokus på att löpningen ska ske just ute i naturen. Asfalt och släta vägar i all ära, men att dra ut på dessa svårsprungna stigar – det ger så mycket mer. Jag måste koncentrera på mig mer på vad jag håller på med, annars är risken stor att jag står på näsan. Jag måste släppa alla tankar på fart och prestation och det mår mitt huvud oerhört bra av. Sen blir det också en otroligt mycket mer mångsidig träning, eftersom fler delar av kroppen får jobba. Jag måste parera, underlaget är ojämnt, plötsligt måste jag ta ett litet hopp för att inte trampa ihjäl en groda osv.

Men det handlar inte bara om löpning. Normalt är jag i skogen bara när jag springer eller har hund på besök. Men alltmer börjar jag gå ut i skogen utan att ha anledning. Jag går ut och andas. Ser mig omkring. Antar att det egentligen är världens bästa anledning. Att bara vara. Titta upp i trädkronorna och tömma huvudet.

Vi vet ju idag att vi mår bra av att vara ute i naturen. Många som lider av utmattningsdepression rekommenderas att söka sig ut i naturen. Samtidigt vet vi ju också att världens bästa sätt att dämpa depression, ångest och stress är fysisk träning (och löpning i synnerhet – läs ”Hjärnstark” av Dr Anders Hansen!), så kombinationen att göra detta i naturen måste ju vara ett säkert kort?!

Å andra sidan – är du utmattad kan det vara i stort sett omöjligt att ens tänka tanken att knyta på sig ett par löparskor. Men att ta på sig ett par mer gåvänliga skor och bara gå ut och andas kan ge nog så mycket. Sätt dig på en sten eller stubbe, ta ur hörlurarna ur öronen, ta ett djupt andetag och bara lyssna, andas och var. Vad hör du? Vad ser du? Vad känner du?

Malin ”Lite längre” Sigefjord har skrivit en underbar artikel om att skogsbada. Uttrycket var helt nytt för mig fram tills nu i sommar, men oh, så jag älskar det! Och innebörden i själva begreppet är fantastisk. Läs och begrunda – och gå ut. Ut i skogen, ner till havet, sätt dig i strandbrynet vid sjön. Vi behöver detta. Vi är skapade för att leva nära och i naturen. Det får oss att må bättre och, tror jag, bli visare. Natur-ligt-vis. Kan det vara mer självklart?

En nöjd och glad Löpar-Åsa som pausar en sekund för att fota lite i skogen.

Vill du läsa mer om hur vi berörs av naturen? Det råkar nämligen vara månadens tema hos Bloggar om hälsa! Så håll ögonen öppna!!

Views All Time
Views All Time
Views Today
Views Today

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *