Inspiration: Löpning och böcker

Instruktionsböcker om löpning finns det hur mycket som helst av, särskilt om man kan tänka sig att läsa på engelska. Men ren skönlitteratur om löpning är en annan femma. På väg till jobbet idag avslutade jag en av dessa ganska ovanliga böcker, nästan med en liten tår i ögat.

Boken jag har läst heter ”Dömd att springa” av Fredrik Svanfeldt. Den handlar lite kort och gott om Johan, som blivit dömd till tre års fängelse för vållande till annans död (hans flickvän). Till en början mår han psykiskt dåligt och för att få hjälp att komma ur sin psykiska ohälsa går han till anstaltens gym och börjar springa på löpbandet. Snabbt upptäcker han att han, efter ett löppass, mår mycket bättre och får bättre sömn.

Efter ett tag blir han kontaktad av Hansson, som arbetar på anstalten och ansvarar för gymmet. Han har sett en löpartalang i Johan och börjar träna honom att bli allt bättre. Efter en tid har han som heltidssysselsättning att springa, något som fängelseledningen till en början motsätter sig.

Vi följer honom och hans löpträning i princip från steg ett och man kan mycket väl använda boken som en instruktionsbok. Det är en del av boken som jag personligen inte är jätteförtjust i, men det kan ju bero på att det är mycket självklarheter som presenteras (även om jag är på en helt annan nivå än Johan). Men Johan vet inget alls och Hansson är en fd elitlöpare och det blir en del ”Vad är milfart?” och en förklaring som kan kännas lite övertydlig.

Samtidigt lyssnar jag vidare (jag läser nästan enbart på Storytel nu för tiden), för jag vill veta mer om Johan, vad som egentligen hände med hans flickvän och naturligtvis, hur det ska gå. För vi kan ju inte bara läsa om träningen på anstalten, eller hur?

Nej då. Ett mål sätts upp och nu börjar det faktiskt bli spännande. Men jag vill inte skriva om vad som händer, det skulle vara att avslöja för mycket.

Bra eller dålig? Rätt bra. Ingen femma, men sista halvan av boken tyckte jag var mycket bättre än första, eftersom drivkraften blev tydligare. Målet som vi skulle följa Johan mot. Och resultatet. Och faktum kvarstår – jag var lite tagen under slutet.

Jag är faktiskt också glad över att en fortsättning är på gång. ”Fri att springa” kommer till våren.

Views All Time
Views All Time
Views Today
Views Today

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *