Jag är inte en sån som pausar med bloggen bara för att det blir sommar och semester

Eller hur!!!

Veckorna har bara gått. Fem veckors semester – tjoff. Och nåt bloggande blev det ju inte. Nu är jag tillbaka igen och riktigt nöjd med det, faktiskt.

Så varför inte ta tillfället i akt, när jag nu sitter vid en dator och har det väldigt lugnt, att uppdatera lite lätt. Vad har jag gjort i sommar?

Det har inte sprungits mycket i sommar, men här är efter ett av sommarens bättre pass!

Det började ju så bra. Det var FMTK, något yogapass, en del löpning och allt bara flöt på. Jag älskade mitt träningsliv och fick dessutom sytt en del.

Sen blev det semester. Värmen fanns ju redan där, men den skulle inte ge med sig. Och plötsligt var det inte bara jag som skulle göra saker. Det var barnen och mannen också. Gärna skulle allt synkas ihop. Så plötsligt sprang energin åt en massa andra håll.

Min man fick ändan ur att äntligen (jag har bara tjatat i fyra år eller så) bygga min efterlängtade altan på framsidan av huset. Synen av honom med maskiner, skruvdragare, virke, svett som rann, jobbarbyxor mm var faktiskt så pass attraktiv att jag lät honom hålla på och själv tog på mig allt badande med barnen och övrigt fixande. Vilket innebar att mycket fick lämnas åt sidan. Jag hade tänkt att måla och tapetsera min äldste sons nya sovrum, men jag blev så stressad av att få ihop pusslet att jag fick släppa allt. Nyttigt att sånt kan hända även på semestern! Så fokus blev till 110% på barnen och mig, på vad jag verkligen VILLE göra och inte vad jag kände att jag BORDE. Så rummet står som jag lämnade det. Lite målat här och lite målat där och långt ifrån klart. Men snart återgår livet till så pass normala gängor att jag kommer att ha lediga dagar för mig själv och då jäklar!

Jag började följa Yoga Candi’s 30-dagars yogautmaning under den perioden, men fick släppa det efter tio dagar. Då hade jag varit så OERHÖRT pinsam (enligt mina barn) att jag yogade på altanen på framsidan – så att alla grannar kunde se! Guuuuuuud, så skämmigt! Och jag erkänner, lite pinsamt tyckte jag att det var, men den skuggiga miljön, det mjuka platta trädäcket och lugnet gjorde att det var värt det ändå.

Löpning – föll bort. Yoga – föll bort. FMTK – föll bort. Det badades och syddes. Nån utflykt hit och dit. Sen skulle jag jobba en vecka – som blev till två dagar. Det var för lite att göra. Och jag klagar inte på tre dagars ytterligare semester. Så vi satte oss i bilen någon dag tidigare än beräknat och for 150 mil upp till Norrbotten och svärföräldrarna.

DÄR – hann jag med. Trots värme och familj. Yoga varje dag, utom när jag blev förkyld ett par dagar. Några löppass, faktiskt. Och FMTK ett par gånger, med min man på gårdsplanen. Jag har gått halvnaken i jättekorta shorts och en träningstopp mest hela tiden. Så nöjd med att jag gjorde slut med kroppsnojan där i början av sommaren, för bättre kroppsterapi-sommar kunde jag ju inte ha haft!

Jag hade kunnat skriva ihjäl mig nu, inser jag. Så kanske får det här räcka för tillfället. 🙂

Ett yogapass på gårdsplanen i kvällssolen. Man kan knappast ha det bättre än så!

Views All Time
Views All Time
Views Today
Views Today

6 Comments

  1. Ha med barnen på yogan! Eller låt de tycka det är pinsamt. de vänjer sig! Och du, rummet kommer finnas kvar oavsett om det är målat eller inte. 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *